Kryssning genom Nordvästpassagen
- från Alaska till Grönland

Berings sund
Vitus Bering var den första att segla igenom detta sund år 1728, och då utan alla bekvämligheter som finns ombord idag.

Beauforthavet
Ni seglar genom Beauforthavet, uppkallat efter Sir Francis Beaufort som år 1805 utvecklade ett sätt att mäta vindens kraft, Beaufortskalan. Han ledde senare sökexpeditioner för att hitta Franklin och hans män i Nordvästpassagen. Passa på att njuta av faciliteterna ombord och skäm bort er själva ordentligt i den avkopplande miljön. Här får ni gott om tid att lära känna era medresenärer och vi rekommenderar att ni tillbringar så mycket tid som möjligt på däck för att fullt ut njuta av livet till sjöss.

Djurskådning
Ni kan under resans gång se mäktiga isbjörnar på jakt, olika typer av valar, avslappnade valrossar på stränderna och ett rikt fågelliv. Tänk på att dessa djur rör sig var de vill, så vi kan inte garantera att ni får se någon särskild art.

Smoking Hills
Smoking Hills är en anmärkningsvärd syn med sina rökpelare som ringlar sig uppför klipporna på Cape Bathursts östra kust. Det är ligniten – en kombination av skiffer och svavelkis – som i samband med bergets erosion självantänds när den kommer i kontakt med luft. År 1850 skickades en sökexpedition till området för att hitta den försvunna Franklin-expeditionen. När man såg röken skickades en grupp iland för att undersöka den i tron att det var lägereldar från det saknade expeditionsteamet. Men allt man fann var dessa rökpelare och inte ett spår av Franklin-teamet.

Smoking Hills, Kanada: Foto Karsten Bidstrup, Hurtigruten

Ulukhaktok
Ulukhaktok, även känd som Holman, är ett samhälle på Victoriaöns västkust i den kanadensiska arktiska skärgården. På grund av sitt isolerade läge har de ca 460 personer som bor i Ulukhaktok haft väldigt lite kontakt med resten av världen och håller därför fast vid många gamla traditioner i sin vardag. I regionen utvinns skiffer och koppar som bland annat används vid tillverkningen av ”ulus” – traditionella halvmåneformade knivar. De lokala hantverkarna är också internationellt kända för traditionell inuitkonst och konsttryck. På denna avlägsna plats ligger världens nordligaste golfbana och här hålls varje sommar en fyradagarsturnering.

Ulukhaktok, Kanada: Foto Oscar Farrera, Hurtigruten

Cambridge Bay (Iqaluktuuttiaq)
Cambridge Bay är ett samhälle beläget på Victoriaöns sydöstkust. På det inuitiska språket inuinnaqtun kallas orten ”Iqaluktuuttiaq” som betyder ”bra fiskeställe”. Samhället ligger nära Ekalluk River som är känt för sin jätteröding. Det har en rik arkeologisk historia och förutom det stora fiskbeståndet finns här också säl, gås, myskoxe och karibu. Överallt på denna stora ö finns arkeologiska platser som visar att urbefolkningen har levt i den här delen av Kanadas arktiska öar under de senaste fyra tusen åren. Roald Amundsen besökte Cambridge Bay 1905, men också 1918 när han återigen seglade igenom Nordostpassagen från väst till öst i det nya fartyget Maud. Fartyget köptes sedan av Hudson Bay Company som fraktfartyg för pälshandel och kom tillbaka till Cambridge Bay 1921. Hon användes sedan i några år innan hon sjönk i hamnen, och hennes exponerade skrov har varit landmärke i Cambridge Bay i över 80 år. Maud har nu bärgats och påbörjade i augusti 2017 sin resa tillbaka till Norge. Området har ett rikt djurliv med karibuer, myskoxar och sälar. I augusti när tundran lyses upp av vilda blommor vimlar det också av fåglar.

Cambridge Bay, Kanada Foto: Oscar Ferrara, Hurtigruten

Gjoa Haven (Uqsuqtuuk)
Gjøahavn är en populär destination för alla som är intresserade av arktisk historia. Orten har fått sitt namn av den norske polarforskaren Roald Amundsen, som övervintrade här under Gjøa-expeditionen. Han kallade platsen ”den finaste lilla hamnen i världen”. I Gjøahavn tillbringade Amundsen och hans män två år med att samla in vetenskapliga data och jaga karibuer. När Amundsen kom hit fanns inga europeiska bosättningar här, men han fick kontakt med lokalbefolkningen och lärde sig av dem hur man överlever i dessa polarområden. Lokalbefolkningen, netsilikinuiter, är direkta ättlingar till det gamla thulefolket och de har bott i området i över tusen år.John Ross-expeditionen 1829-1833 besökte området och medlemmar i den ödesdigra John Franklin-expedition 1845 omkom alldeles i närheten, så Gjøahavn besöks ofta av arktiska historiefantaster. Idag är samhället känt för konst och hantverk – skulptörer härifrån har gjort sig kända för sina shamanansikten och skickliga sömmerskor tillverkar vackra föremål av inuittextilier. Här finns också kulturella höjdpunkter som Heritage Centre, Hamlet Centre och Northwest Passage Territorial Trail. Under de varma månaderna när tundran täcks av blommor och havet är isfritt häckar många arktiska fåglar i närheten. Här kan man se lom, gås, and, tärna, labb, strandpipare, snösparv och fjälluggla. En ståtlig flock med myskoxar bor också på ön och här hittar ni även karibuer. När ni kommer fram får ni ett varmt välkomnande i denna ”finaste lilla hamnen i världen”.

Gjoa Haven, Kanada: Foto Oscar Farrera, Hurtigruten

Fort Ross
I den östra änden av Bellotsundet ligger det historiska Fort Ross, en handelsstation som grundades av Hudson Bay Company 1937. Där ligger fortfarande två små stugor som underhålls av den kanadensiska kustbevakningen och hit söker sig ibland lokala inuiter under jaktresor.

Prince Leopold Island (Appait)
Med sina lodräta klippor som reser sig högt upp ur havet är denna ovala ö hem åt hundratusentals sjöfåglar.

Prince Leopold Island, Kanada: Foto Oscar Farrera, Hurtigruten

Beechey Island (Iluvilik)
Beechey Island, en plats som ofta nämns i samband med utforskandet av Nordvästpassagen. Den mest kända resan, fortfarande omgärdad av mystik, är den brittiska expeditionen ledd av Sir John Franklin. År 1845 seglade två skepp in i passagen och försvann. Trots att undsättningsexpeditioner skickades ut påträffades ingen av de 129 besättningsmännen levande. Man vet dock att Franklin-expeditionen övervintrade på Beechey Island 1845–1846. Tre gravar på stranden (samt ytterligare en från en av undsättningsexpeditionerna) är bevis på expeditionsmedlemmarnas olyckliga öde. Om fartyget kommer i land kan ni besöka gravarna och ruinerna av Northumberland House, som byggdes av den expedition som försökte rädda Franklin och hans män. Här kan man lätt föreställa sig vilka utmaningar som de upptäcktsresande ställdes inför i den frusna vildmarken på denna ödsliga plats.

Beechey Island, Kanada Foto:Kim Rormak Hurtigruten

Croker Bay
Croker Bay, en stor fjord med två tidvattenglaciärer ligger längst in i en viken. Området har ett rikt djurliv och här kan man förhoppningsvis få se säl, valross men också vitval och narval. Isbjörnar är vanliga i området och på tundran vid stranden hittar man små populationer av polarhare och myskoxe. Croker Bay är en perfekt utgångspunkt för små båtutflykter och för att studera det marina djurlivet och glaciärerna på nära håll.

Dundas Harbour
På Devonöns södra kust ligger Dundas Harbour, en övergiven bosättning med en gammal kanadensisk polisförläggning och flera arkeologiska fyndplatser. Följ med i land för att se ruinerna av några av dessa byggnader och imponerande platser från tiden då thulefolket, inuiternas förfäder, levde här.

Dundas Harbour, Kanada

Pond Inlet (Mittimatalik)
Den brittiske polarforskaren Sir John Ross döpte samhället till Pond Inlet år 1818 efter John Pond, en känd brittisk astronom. Idag är det pittoreska Pond Inlet, även kallat Mittimatalik på språket inuktitut, en traditionell inuitbosättning på Baffinöns nordspets nära Nordvästpassagens östra inlopp. Pond Inlet omges av bergskedjor, flera dussin glaciärer, natursköna fjordar och vikar, isgrottor, jordpelare och drivande isberg. Pond Inlet har ett litet besökscentrum och lokalbefolkningens uppvisning blir en av höjdpunkterna.

Invånare i Pond Inlet, Kanada.